söndag 15 januari 2017

Självkörande fordons betydelse för Sverige

https://www.itrl.kth.se
Har haft förmånen att medverka i 3 workshops på ITRL.

Målet med övningen var att skapa olika scenarior om vad självkörande fordon har för betydelse för persontransporterna för Sverige i perspektivet 2030/2050. Övning kommer att resultera i ett dokument som kommer att publiceras i februari. Ser fram emot det.

Det som slagit mig är att drivkrafterna (från samhällets sida) för självkörande fordon (både för person- och godstransporter) är olika beroende på om vi tittar på de större byarna med omnejd (Stockholm, Göteborg och Malmö) eller landsbygden.

Runt och i de större byarna har det mycket att göra att kunna packa in mer trafik på samma yta eller kunna utnyttja tiden mer effektivt när man sitter i bilköer.

På landsbygden kommer det att kunna innebära att vi återigen (som innan 1960-talet) kan bo där utan äga en egen bil. Om egna bilen (och urbaniseringen) dödade servicen på landsbygden så kan självkörande fordon återinföra den.

Anledningen har med ekonomi att göra. Speciellt med hushållningen med sin egen tid.

Om fiber gör det möjligt att bo och verka var som helst i Sverige kommer självkörande fordon att göra att man kan göra det utan att äga en egen bil (eller båt om man bor i skärgården).

Vi vet idag att självkörande fordon kommer att införas i samhället. När kostnaden sjunkit så långt ner att de konkurrerar med egna fordonet kommer det att ta 10-15 år (fordonsflottan måste bytas ut) innan hela samhället består av självkörande fordon. Att köra egen bil blir en hobby eller fritidsintresse.

Självkörande bilar finns ju redan påstår en del. Ja det är sant men det intressanta är när fordonen varken behöver ratt eller pedaler samt klarar alla typer av vägar, trafiksituationer och väder. Alltså helt autonoma fordon som klarar av trafiken bättre än människan.

2021 är det året anser Ford. Sen tar några år innan kostnaden kommit ner. Optemistiskt 2025. Efter det tar det 15 år innan fordonsflottan är utbytt.

Undrar om detta leder till en ruralisering av Sverige? Själv tror jag det. Frågan är då när vi når "peak tätort" i Sverige?

Detta borde intressera samhällsutvecklare och planerare (politiker, tjänstemän, forskare, företag, privatpersoner, ...) i hela Sverige.

torsdag 12 januari 2017

Reflektioner på ett gammalt dokument

http://ornoborna.se/wordpress/wp-content/uploads/Studie_IT_Sk%C3%A4rg%C3%A5rd_2010_A1.pdf
För att få lite distans till de senaste årens arbete läste jag om mitt första dokument i debatten om fiber i glesbygden (då bodde jag på Ornö).

I stort så tycker jag nog samma sak idag. Borde vara läsvärt även idag (endast 15 sidor).

En sak slår mig däremot. Min tro på hur fort saker och ting kan förverkligas var nog lite väl ambitiös.

Den sammanfattande meningen står sig nog fortfarande om man byter ut skärgården mot landsbygden:

”Den enskilt största IT-­relaterade faktorn för skärgårdens utveckling är snabb prisvärd fiber till alla (fastboende, organisationer & fritidsboende)”

Några fler historiska dokument från tiden innan bloggen hittar ni här:
http://ornoborna.se/wordpress/bredband

tisdag 10 januari 2017

1 Gb/s för 1995:-/månad till företag

https://www.bahnhof.se/ftg/bredband/bahnhof-internet-giga
Utveckling går framåt.

1992 fick man 20 kb/s för ~2000:-/månad.

Nu kan ett företag få 1 Gb/s för motsvarande summa (i varje fall i de tre större byarna i Sverige) .

onsdag 4 januari 2017

Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande

http://www.sou.gov.se/parlamentariska-landsbygdskommitten

Idag presenterades slubetänkandet. Intressant läsning. Många bra förslag.

Ett grepp är att införa ett speciellt närlingslivspaket för 23 kommuner. Undrar vad det leder till? Att man kan bo och verka var som helst i dessa kommuner eller att det bara satsas på tätorterna.

Pressen verkar ha hakat upp sig på förslaget att flytta 10.000 statliga jobb från Stockholm. Det borde väl inte vara något problem om man lär sig samarbeta på distans mha telekommunikation. Då kan man ju sitta var som helst. Tror säkert det finns 10.000 statligt anställda i Stockholm som vill flytta därifrån. Det är ju redan ett negativt inrikes flyttningsnetto i Stockholm så lite mer skadar kanske inte.

Mer text 5/1-2017:
-----------------------

Såg Lotta Engzell-Larsson's ledare på DI's sida ( http://www.di.se/opinion/lotta-engzell-larsson-hela-sverige-kan-inte-leva-pa-statliga-jobb/ )

Hon avslutar med "Målet måste vara att varje ort på sikt bär sina egna kostnader. Enda sättet att nå dit är att skapa en politik som gynnar alla småföretagare, inte bara i glesbygd utan i hela Sverige."

På detta sätt kan vi argumetera att Sverige inte har råd med Stockholm längre. Vore det därför kanske rätt att lägga ner Stockholm? Eller, hur mycket av Stockholms kostnader skall bäras av resten av Sverige?

För att ge lite geografiska propotioner har jag lagt Bräcke kommuns yta på en karta över Stockholmregionen.



söndag 18 december 2016

Uppdaterad bredbandsstrategi för Sverige

Äntligen finns det en strategi som gäller 100% av ytan i Sverige. Mycket bra.

Idag presenterade Peter Eriksson regeringens nya strategi (som skall antas av regeringen imorgon?).

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/12/regeringens-nya-bredbandsstrategi---ett-helt-uppkopplat-sverige/
Eftersom det inte finns någon text eller bilder lyssnade jag på hans pressträff (~25 minuter).

Några bilder plockade jag från videon.

2025 är målet 100% yttäckning
2020 målet uppdaterat sannt nya delmål
Målen i linje med EU's Gibit Society

Ambitionerna är inte fiber överallt

De sista två bilderna tycker jag är mest intressanta. Skall bli intressant hur de 0.1% väljs ut och av vem.

Se mitt inlägg om hur mycket bredbands som behövs:
Tolkade jag dragningen rätt kan nog den medborgliga rättigheten ökas till 30 Mb/s (2023 eller 2025?)

fredag 16 december 2016

Bluecom trådlösa mästare?

http://www.bluecom.se

Hade nöjet att lyssna till Bluecom förra veckan i Östersund.

De marknadsför bl.a. Ruckus wifi system i Sverige (används av t.ex. SHL). Fick även en personlig dragning häromdagen i Stockholm. Tror nu att systemet har potential att lyfta wifi upplevelsen inomhus (och utomhus) betydligt jämfört med standard wifi produkter man kan köpa i butiker.

Förutom Ruckus är de partner med Teracom och driftar Air2Fibre. Systemet kan idag leverera > 100/100 Mb/s till ett antal fastigheter inom ett område (några km2). Microvågslänkar till byn kan vara upp till 16 Gb/s (full duplex) på < 5 mil och kräver fri sikt. Ett alternativ och/eller komplement för kommunikationsoperatörerna.

I Östersund pratade de även om ett EU-projekt som kan bli verklighet 2017. Läs här om Wifi4EU.

torsdag 1 december 2016

Hur långt räcker 1 miljard på landsbygden?

Det blev känt igår att regering skjuter till 150 MSEK extra så nu blir det 1 miljard extra pengar till landsbygden från de ursprugliga 3.25 miljarder för 2015-2020 i landsbygdsprogrammet.

Hur lång räcker då de? Ja de beror på hur de används.

Jag har gjort följande.

Inställningar i Bredbandskartan.se
Med rätt inställningar på Bredbandskartan kan man visualisera tätorter i Sverige grafisk. Välj bygga med stöd (Ansökningskartan) först. Välj sedan inställningar som jag gjort i bilden ovan.

Då kan man producera en karta över Sverige och dess tätorter.

Klicka på bilden för detaljer

Nu gjorde jag ovanstående bild genom att klippa ihop 7 bilder. Började i norr och tog så mycket som fick plats på skärmen. När jag sen klippte ihop bilderna var det först på den 6:e som Stockholm dök upp.

Efter att ha studerat kartan är jag nu övertygad att man bara behöver ha växlar i tätorter i Sverige utan undantag. Skall det vara på några andra ställen kanske det skall vara vid gränsen till Norge (typ Riksgränsen, Vuoggatjålme, Bredviken, Valsjöbyn, ...) under förutsättning att man har en fiber över till Norge också.

Titta på statistiken jag skrev om här http://fiberopticislands.blogspot.se/2016/11/behovs-det-fibernoder-utanfor.html.

Med vetskapen att det bara är ~15.000 personer (kanske 10.000 hus) som bor mer än 3 mil från en tätort i Sverige samt att det finns lasrar som räcker minst 18 mil så tror jag att man når alla personer från en tätort utan att behöva förstärka signalerna i fibern.

Vad kostar det då att bygga accessnät på landsbygden i Sverige om man gör det effektivt?

Enligt sammanställningar som är gjorda i Bräcke och Gotland så kan vi säga att det borde inte ligga på mer än 25.000 i snitt i Sverige.

Om kunderna är villiga att att betala 19.900 för en anslutning så det saknas ca 5.000 i snitt.

För 1 miljard borde man då kunna bygga 200.000 anslutningar. Tänk även på att det redan satsats 3.25 miljarder plus att Tillväxtverket skjutit till 800 miljoner.

Tänk också på att varje anslutning är värd minst 10.000 per kund (intäkter - kostnader över 20 år) bara i kabelhyra för den som förvaltar näten så detta kan gå ihop om vi gör det rätt.