torsdag 1 december 2016

Hur långt räcker 1 miljard på landsbygden?

Det blev känt igår att regering skjuter till 150 MSEK extra så nu blir det 1 miljard extra pengar till landsbygden från de ursprugliga 3.25 miljarder för 2015-2020 i landsbygdsprogrammet.

Hur lång räcker då de? Ja de beror på hur de används.

Jag har gjort följande.

Inställningar i Bredbandskartan.se
Med rätt inställningar på Bredbandskartan kan man visualisera tätorter i Sverige grafisk. Välj bygga med stöd (Ansökningskartan) först. Välj sedan inställningar som jag gjort i bilden ovan.

Då kan man producera en karta över Sverige och dess tätorter.

Klicka på bilden för detaljer

Nu gjorde jag ovanstående bild genom att klippa ihop 7 bilder. Började i norr och tog så mycket som fick plats på skärmen. När jag sen klippte ihop bilderna var det först på den 6:e som Stockholm dök upp.

Efter att ha studerat kartan är jag nu övertygad att man bara behöver ha växlar i tätorter i Sverige utan undantag. Skall det vara på några andra ställen kanske det skall vara vid gränsen till Norge (typ Riksgränsen, Vuoggatjålme, Bredviken, Valsjöbyn, ...) under förutsättning att man har en fiber över till Norge också.

Titta på statistiken jag skrev om här http://fiberopticislands.blogspot.se/2016/11/behovs-det-fibernoder-utanfor.html.

Med vetskapen att det bara är ~15.000 personer (kanske 10.000 hus) som bor mer än 3 mil från en tätort i Sverige samt att det finns lasrar som räcker minst 18 mil så tror jag att man når alla personer från en tätort utan att behöva förstärka signalerna i fibern.

Vad kostar det då att bygga accessnät på landsbygden i Sverige om man gör det effektivt?

Enligt sammanställningar som är gjorda i Bräcke och Gotland så kan vi säga att det borde inte ligga på mer än 25.000 i snitt i Sverige.

Om kunderna är villiga att att betala 19.900 för en anslutning så det saknas ca 5.000 i snitt.

För 1 miljard borde man då kunna bygga 200.000 anslutningar. Tänk även på att det redan satsats 3.25 miljarder plus att Tillväxtverket skjutit till 800 miljoner.

Tänk också på att varje anslutning är värd minst 10.000 per kund (intäkter - kostnader över 20 år) bara i kabelhyra för den som förvaltar näten så detta kan gå ihop om vi gör det rätt.

lördag 26 november 2016

Behövs det fibernoder utanför tätorterna i Sverige?

Det är kul med statistik. Det också kul med fakta.

Hittade denna skrift från SCB. Markanvändningen i Sverige.

Den borde för övrigt alla i Sverige läsa som håller på med samhällsplanering i någon form.

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/MI0803_2005A01_BR_MI03BR0801.pdf

Tittar man på sidan 62 hittar man följande data.


Nu vi vet att man kan skicka signaler i fibern 4 mil utan förstärkning med hyfsat billiga lasrar.

Finns det då bostadshus som ligger mer än 3 mil från en tätort?

Ja i 3 län enligt tabellen ovan. Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. I alla andra län behövs inga växlar/noder utanför tätorter.

Fiber kostar 20 öre/meter i större kablar. I varje fall om man köper en större mängd. Fiberkostnad / 30 km / abbonent = 6000 SEK.

I Bräcke skulle det bli 4 noder. Det är så många tätorter vi har. Innan nedläggningen av kopparnätet fanns det 41 växelstationer i Bräcke.

Jag ser en hyfsad rationaliseringspotential här för framtiden.

För övrigt finns det en sjätte utgåva av ovanstående skrift som ni hittar här:

http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/MI0803_2010A01B_BR_00_MI03BR1301.pdf

Mikael Ek (vd SSnF) tror inte på fiber till alla



https://www.youtube.com/watch?v=6QLW1V_-mxw&feature=youtu.be&t=2241
SSnF (Svenska Stadsnätsföreningen) höll ett seminarium 9 november 2106 i Riksdagen.

Där sa Mikael Ek att SSnF inte tror på fiber till alla.

Han har rätt. Det tror inte jag på heller. Men däremot tror jag på att behovet finns överallt oavsett var man bor i Sverige. Så finns det ett hus med väg till huset och som har el så skall man ha möjlighet att ansluta sig till ett fibernät. Ju längre bort från tätorterna ett hus ligger ju större behov har man av bra telekommunikation (läs fiber).

Sen kommer det alltid att finnas husägare som av olika skäl inte vill ha en kabel in i huset. Ingen kan tvinga husägare att koppla in fiber. Därav att vi inte kan uppnå 100%.

Så oavsett vilken procentsats man sätter som mål så skall man åstakomma det på 100% av ytan i Sverige.

Jag har hört argumentation under åren att vi kan väl inte dra ut fiber till den eller den för det kostar ju 120.000 SEK/st där eller 800.000 SEK/st där.

Då kontrar jag att dessa kostsamma kommer antagligen inte upp i 1% av totalkostnaden för att fibrera Sverige så varför spendare så mycket energi på att argumentera för vad vi inte skall göra utan lös istället problemet med att göra det effektivt.

Ser för övrigt fram emot vad Sara Andersson (tf GD PTS) pratar om lite senare:
https://www.youtube.com/watch?v=6QLW1V_-mxw&feature=youtu.be&t=2290

Prisregleringen på fiber i Sverige ändras 1 december 2016. Först ut att använda den nya modellen är Telia. Man kan undra vem som kommer härnäst? Man kan även undra när alla fiberägare i Sverige blir tvingade att använda modellen? Personligen tror jag att majoriteten kommer att få rätta in sig i ledet innan 2020.

fredag 25 november 2016

Pilgrimstad i Bräcke kommun firar

Som brukligt är i Bräcke avslutar man fiberprojekten med en stor fest.

Imorgon lördag är det dags för Pilgrimstad.


Se även tidigare inlägg om Pilgrimstad:
http://fiberopticislands.blogspot.se/2015/09/pilgrimstad-i-bracke-kommun-forsta.html

måndag 31 oktober 2016

Fiberutbyggnad status Bräcke kommun

Presentation vid KF i Bräcke 2016-10-26 (klicka för att visa fil)
Jag hade förmånen att hålla denna presentation i förra vecka tillsammans med Birger Mangs.

Från idé till förverkligande tog 6 år.

tisdag 4 oktober 2016

Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf.org) uppmärksammar Bräcke

I senaste numret av Stadsnätsmagasinet (SSNf's egen tidning) noterar man att Bräcke har den största procentuella ökningen av alla kommuner i Sverige (enligt PTS statistik).

Sidan 45 i nummer 2016/2. http://www.ssnf.org/globalassets/nyheter/stadsnatsmagasinet/stadsnatet_2_2016_lowres.pdf
PTS statistik och regeringens bredbandsmål i all ära men Bräcke har större ambitioner än så. Se Bräcke KS beslut från 2012:
http://www.bracke.se/download/18.73773db514ee2ab085a123ed/1458557521410/IT+Infrastrukturprogram+f%C3%B6r+Br%C3%A4cke+kommun+2012+till+2015_final.pdf.

Man kan summera målen med 100% yttäckning (det skall vara möjligt att ansluta sig till fibernätet överallt i kommunen), > 90% anslutningsgrad i första vändan (åtminståne för de fastbooende) och 100% anslutningsgrad på sikt (en fortsatt utbyggnad skall kunna ske utan stöd). http://www.bracke.se/medborgare/kommunochpolitik/nyheter/nyhetsarkiv/spadenimarkenfordesistaforeningarna.5.471b0fd01574b5d9241298af.html

Eftersom de första 2 målen beräknas uppnås i slutet av 2017 så funderas det nu på hur man löser nästa fas som är en kostnadseffektiv efteranslutning utan stöd.

Stadsnätsmagasinet innehåller mycket bra info och bidrar till utbildningen av många personer i bredbands Sverige. Jag håller inte alltid med SSNf's slutledningar men i grunden gör de nytta.

Ni hittar deras magasin här: http://www.ssnf.org/Branschnyheter/stadsnatsmagasinet

onsdag 28 september 2016

Spaden i marken för de sista föreningarna

I måndags började installationsarbetet i Grönviken (en av de sista 5 föreningarna i Bräcke).

Det känns som att ytterligare en milstolpe har passerats.

Passade på att ta lite bilder.